jag VILL INTE städa

Imorgon kommer mina föräldrar hit, fick jag veta i morse. De tar vägen via Stockholm hem från semestern som de och min lillasyster varit på. Jaha. Ja det är ju trevligt. Men jag gillar framförhållning. Speciellt när det gäller saker som leder till att jag behöver städa. Städa tillhör inte de saker jag gillar.
Och så klart säger de att jag inte behöver städa. För det är sånt föräldrar säger. Jag tror det är sånt föräldrar säger för att lura sig själva att deras barn minsann alltid har det städat. Att deras totala oförmåga att hålla tonårs-rummen städade helt försvunnit för att de bor själva i vuxen-lägenheter. Fast så är det ju inte, i alla fall inte i den här lägenheten.
Det är egentligen inte städandet som är problemet. Skura badkar och göra rens spisen det kan jag. Kan till och med tycka det är roligt. Det är vägen dit som är problemet. Att plocka ihop saker, lägga dem på sina rätta platser.
När jag var liten kunde jag dra fram alla mina leksaker och sen när de skulle plockas ihop så satt jag bara och tittade på dem. Och så känns det nu också. Jag ser allt som inte ligger där det ska, kan även bli sjukt irriterad över hur saker ligger och dräller. Men jag vet inte hur jag ska göra, eller vart jag ska börja. Men på nått vis går det ju. Det kommer det göra den här gången också.

En bra sak med att behöva städa är dock att jag blir grymt effektiv när det gäller att få andra saker gjorda. En gång omorganiserade jag min garderob i två hela dagar. Idag har jag tagit mig tid att lägga en ansiktsmask gjord på havregryn och kaffe, och sen övat på att göra grimaser i mobilkameran. Och jag borde nog sätta mig ute och läsa ett tag, det är ju så fint väder.