låt människan ta plats, inte könen?

Råkar av en slump ramla in på en facebooksida/grupp som heter maskulint initiativ (m!), och bara så nu vet är det en typisk sådan sida som en inte borde ramla in på när en inte kan sova. Jag vet att skriva om dem ger dem reklam de verkligen inte förtjänar. Men de har redan över 20.000 likes. Och jag orkar inte ens bli arg, bara så himla ledsen.
För även om det står att de är för allas lika värde oavsett kön, etnicitet eller sexuell läggning så verkar det inte vara vad dess medlemmar tycker. Jag läser om hur feminister sprider manshat, hur det faktum att de flesta fattiga är kvinnor är en ickefråga och om hur rädslan för psykisk misshandel är lika illa som att behöva vara rädd för att bli våldtagen.
Och jag orkar inte ens bli arg. Blir bara så himla, himla rädd, ledsen och uppgiven.

glädjeskriket som uteblev

Igår peppade vi valvaka med alkoholfritt bubbel, godis och andra onyttigheter. Och jag peppade, höll tummarna och hoppas för allt jag var värd att svenska folket inte bara skulle ha sett till att gå och rösta utan också haft mod nog att rösta rosa och på så vis ge F! en plats i Europaparlamentet. Vid elva visade det sig att det hade gått vägen, F! kom in, men den känsla av eufori och glädje jag hade väntat mig att känna uteblev och jag kände mig mest tom. Europa har blivit kallare, mörkare, mer mörkblått än jag någonsin trott att det kunde bli.
Så jag försökte förstå. Vilka som röstade mörkblått. Varför folk rösta mörkblått. Jag läste valstatistik på Aftonbladet för att förstå vart de bor. Försöker fortfarande förstå hur tusan det kan vara så många fler som röstar på SD än som röstar på F!.
Och sen resten av Europa. Det handlar inte om främlingsfientlighet eller rädsla för det som är annorlunda. Det handlar om att vi nu ser historien upprepa sig. Hur det som aldrig, aldrig, skulle få hända igen, snart ser ut att kunna bli verklighet.
Någonstans har det gått fel. Någonstans har folk tillåtit sig själva att glömma det som har hänt. Tidigare generationers krig, misstag och ibland rena idioti har förpassats till marginalen av folks medvetande. Helt plötsligt inte lika viktigt att komma ihåg.
Och nu letas det nya syndabockar. Någon ny att skylla på. Och när en är rädd verkar det gå bra att skylla på allt. I alldeles för många länder går partier till val genom att vädja till folks rädslor, genom att så fördomar och genom att öka folks känsla av att behöva sätta sig själv först. Och valresultatet igår är bevis på att det har funkat.